Led lärarnas lärare!

Skolledares uppgift är bland annat att arbeta med pedagogernas lärande. Undervisningen ska baseras på vad vi vet om eleven – då blir den effektivast. Dylan William beskriver på ett bra sätt varför det är nödvändigt att arbeta med formativ bedömning för att utveckla undervisningen. Dylan William poängterar betydelsen av relationen lärare-elev och att arbeta med individuell feedback. Bort med handuppräckning och pröva andra sätt att få en aktiv lärandesituation! Använd digitala redskap för snabb återkoppling. Här påpekar William att de kritiserade flervals-frågorna (multiple choice) passar utmärkt för att få feedback från gruppen om det är klart att gå vidare. Enkelt men ganska självklart!

En ny bok är på väg: Leadership for Teacher Learning - Håll utkik!

Tidigare böcker av DW:

- Att följa lärande - Formativ bedömning i praktiken (2013)

- Assessment for learning (2009)

- Science inside the Black Box (2006)

Lyssna på Dylan William i två intervjuer nedan:

Intervju med Dylan William - Skolvärlden

Intervju med Dylan William -UR

Små barn och internet – nästa generations behov och vanor

Vad behöver skolledare veta om nästa generations behov och vanor? Så mycket som möjligt skulle jag svara!
Tisdagen den 6/10 deltog jag i ett seminarium på SVT med rubriken "Små barn och internet".
En bra förmiddag med input, dialog och reflektion kring utveckling, möjligheter och utmaningar.

På SVT gör man kontinuerliga tester för att följa upp användarbeteendet hos barnen. Tänk om vi gjorde "användartester" av skolan också! Vore inte det ett sätt att få väldigt bra information om var våra elever befinner sig i både tanke och handling? Allt utvecklingsarbete ska starta med en nulägesanalys för att landa rätt och upplevas som relevant för eleven. För om det inte gör någon skillnad för eleven...då finns det säkert andra satsningar som bör prioriteras.
Här har skolan något att lära av medieföretagen som är på tårna för att hitta rätt tilltal och ställer frågor som:
- Hur tar man sig fram på våra webbar? Hur navigerar barnen?
- Vilka val gör man? dvs. Hur tänker barnen?
- Vad är användarvänligt ur barnens perspektiv?

Digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen (professor på KTH) berättade om kommissionens arbete och hänvisade till siffror kring det ökade internetanvändandet som bland annat at det idag är ca 25% av barn i åldrarna 0-1 år som regelbundet använder surfplattor för spel och lek. Jan visade på kompetenser som användandet av digitala verktyg i skolan redan givit som:
bättre allmänbildning, bättre engelska, en mer avancerad terminologi och mer teoretiska resonemang
Han var också tydlig med vad IT i skolan INTE ska vara:
- Teknisk utrustning som köps in långt från lärare och rektorer och som placeras ut i skolorna som en    pedagogisk idé.
- Uppkopplade datorer i klassrummen utan plan - inga lärare är mer intressanta än hela internet!

Elza Dunkels (docent på Umeå universitet) gav oss en strålande strukturerad genomgång av vad som egentligen är vetenskap och vad som är anekdoter om IT och barn. Det pågår forskning...

Elsa menar att man kan föra resonemang utifrån följande tre begrepp: Barnsyn, Moralism och Historiskt kontext. Hon jämförde farhågorna för IT med det som togs upp vid järnvägens barndom då riskerna med att färdas i 30 km/h beskrevs som oanade...

Elza menar att de rädslor som kommer fram i ljuset när man talar om små barns IT-användning bygger på okunskap och myter. Det finns inga belägg för att barn behöver ha tråkigt för att bli kreativa t ex. barns lek med kottar förr handlade inte så mycket om att tristess skapade kreativitet, utan att man faktiskt inte hade något annat! Det vi däremot vet är att personer som blir understimulerade har en större benägenhet att ta till droger och bli apatiska!
Till sist avslutades seminariet med en paneldiskussion med bland annat Johanna Gårdare från Dataspelsföreningen som egentligen ogillade begreppet "gamification". Skolan borde istället vara mera som spel, dvs man upprepar saker tills man kan dem och så får man en rättvis belöning när man klarar sina uppgifter.

Läs mer:
Rapporterna:
Svenskarna och internet 2014
Eleverna och internet 2015 
från Internetstiftelsen Sverige.

Arbete pågår - arbete kvarstår!

Rubriken är tagen från SKL:s rapport "Skolans digitalisering -  Hur långt har vi kommit?"
Rapporten är en sammanställning av 873 självvärderingar som skolor gjort i det sk. LIKA-verktyget (http://lika.skl.se) under det första året det har funnits tillgängligt.

Cirkeldiagrammet (från rapporten s.5) visar rektorernas bedömning av var de står i arbete med skolans digitalisering.

Det återstår alltså mycket arbete och här är det väl ett utmärkt tillfälle att samarbeta och dela erfarenheter.
Här är frågor att besvara som andra garanterat är intresserade av:
- Vad fungerar bra hos oss?
- Vad kan vi berätta om som fallgropar och
  vilka fynd har vi gjort i arbetet?

Läs hela rapporten "Skolans digitalisering -  Hur långt har vi kommit?"

Här är ett kommunexempel : Läs artikel från DiU , juni-15

Engagemang!

Connected Learning - Real-world Engagement

Vad händer om vi vänder på frågan om hur vi planerar undervisningen, från vad som ska läras in och istället utgår från vilken upplevelse vi vill att eleverna ska få?
Det handlar om att skapa ett äkta engagemang.

I denna korta YouTube-film utmanar Connie Yowell, director of education for the MacArthur Foundation, och  visionary leader för dess Digital Media and Learning initiative (http://macfound.org/programs/learning), vårt tänkande kring hur vi utformar undervisningen och var vi har vår utgångspunkt. Kan man tänka på ett helt annat sätt?

https://m.youtube.com/watch?v=fJWtvFIr0FQ

I filmen ställs följande frågor:

- Vad blir resultatet om vi utformat utbildningen kring vilken upplevelse vi vill att eleven ska få av  undervisningen? (jämför med att vi utgår ifrån vad som ska läras in! )

- Kanske har nyfikenhet alltid stått i centrum för en extraordinär utbildning?
- Hur kan upplevelsen av utbildningen väckas till liv av vår fantasi?

Filmen fungerar som underlag för samtal om lärmiljöer och hur vi tänker kring undervisningen.

Dags för PISA-reflektion… igen!

Så kom då nästa PISA-rapport (OECD-rapporten: Students,Computers and Learning - Making the Connection). Det blev inte bättre den här gången heller, utan det område där det svenska självförtroendet fortfarande varit gott kom nu i fokus som ännu ett förlustområde. Jag talar förstås om resultatet av det digitala PISA-testet och redovisningen av elevernas digitala förmågor eller digitala kompetens. Sverige hamnade i kategorin ”klart under OECD-snittet”.
Men låt oss titta lite djupare på den bild som nu målas av krisen i den Svenska skolan, nu med digitala förtecken; Digitaliseringen handlar om ett förändringsarbete. Förändringsarbete kräver kunskap och ledning. I Skolverkets ”Fokus på: IT-användning och elevresultat” konstaterar man att ”Lärarens undervisning är den viktigaste faktorn för elevers lärande. It kan utgöra ett viktigt hjälpmedel i skolan, förutsatt att det används på rätt sätt.” Amen! Självklart måsta alla verktyg användas på ”rätt sätt” för att få önskad effekt.

Nu finns det många studier av digitala verktyg i skolan. Både svenska och internationella sådana som visar att resultatet av flera datorer/iPads etc. sk. 1-1 satsningar får väldigt olika resultat trots att de genomförs i samma kommun/region och med i stort sett samma förutsättningar. Vissa lyckas helt enkelt bättre än andra! Det har många forskare och praktiker undersökt närmare. Är det inte dags att vi slutar bli förvånade, utan att vi istället kavlar upp ärmarna och börjar jobba metodiskt med den förändring som digitaliseringen av skolan faktiskt innebär? Och att vi i det arbetet använder oss av den kunskap och de erfarenheter som vi fått genom tidigare satsningar?

För det är ju inte en fråga om digitala verktygs vara eller inte vara. Det är självklart en fråga om HUR! Digital kompetens är en förutsättning för att kunna leva i dagens samhälle och kunna delta fullt ut. Det är skolans självklara uppgift och ansvar att träna även denna kompetens.

I den nya rapporten ”Eleverna och internet 2015” från Internetstiftelsen i Sverige beskrivs digitala verktyg i skolan ur ett elevperspektiv. Den är intressant och ger bra underlag för reflektioner kring hur det står till på ”hemmaplan”. Läs den!  Använd den!

Det finns, som sagt, många studier och för den som vill läsa lite mer om tidiga rön har jag samlat ett urval här:

-   I ”Förändringens villkor - En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom skolan” följer och analyserar Pär Larsson en kommuns IT-satsning 1997-1999 , där det trots liknande förutsättningar och en förändringsprocess upplagd på ett likartat sätt blev olika resultat av satsningen avseende på hur väl IT integrerats i verksamheten.

-  Satsningen i Maine som startade 2001 och var en tidig 1-1 satsning med mål som: likvärdighet, inkludering, hållbar utveckling av elevers lärande, utveckling av lärarnas arbete mm.

-  I Sverige har Falkenbergs satsning på 1-1 men målen att utveckla arbetsformer och metoder, att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger och att öka elevernas måluppfyllelse och resultat, följts av forskare och slutrapporten ger mycket intressant information.

För att satsningar på digitala verktyg ska ge goda resultat krävs kunskap om lärande och organisation, gemensamma mål och uthålligt samarbete.

Forskning av senare datum:

- En elev – en dator, kunskapsbildningens kvalitet och villkori den datoriserade skolan
   - Håkan Fleischer (2013)
- Att förändra skolan med teknik – bortom en dator per elev – Åke Grönlund (2014)

Spanar man efter stöd i arbetet i  budgetpropositionen för 2016, (Utgiftsområde 16 = Utbildning och universitetsforskning) så talas det där om satsning på nationella it-strategier för att bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet, och med hänvisning till digitaliseringskommissionens betänkande ”En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” (SOU 2014:13) talar man vidare om att digitalisera nationella prov i syfte att minska lärarnas administrativa börda. Hmm...utredningen innehåller ju så mycket mer att ta tag i. Den nationella nivån stretar på och formulerar uppdrag.

Digitaliseringen av skolan är inte ett teknik-projekt. Det är ett gigantiskt skolutvecklingsarbete med pedagogiken i första rummet. Vi behöver samarbeta bättre och lära av varandra.
Det behövs långsiktiga nationella och kommunala satsningar,  och mer forskning på skolnivå.

Nu kör vi…. igen! Jag ska bidra så mycket jag kan :-)

Fler debattinlägg med anledning av OECD-rapporten sept-15:

• Debatten om datorer i skolan är smått absurd - Karolina Lisslö
• Apropå PISA-rapporten: nu behövs datorerna mer än någonsin - Håkan Fleicher
• Vad krävs för att dra nytta av it i undervisningen? - Stefan Pålsson
• Att kasta ut datorerna vänder inte PISA trenden - Carl Heath

Skolledaren mitt i digitaliseringen

Frågan är inte om -  utan hur?

Skolledaren har ett stort ansvar när det gäller att leda arbetet med skolans digitalisering.
Att arbeta med digital kompetens i skolan är en självklarhet eftersom vi lever och verkar i ett digitalt samhälle. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att rusta sina elever till att bli kompetenta och trygga medborgare som aktivt deltar i vårt demokratiska samhälle.

Ppt Gävle 15-09-03

 

Digital i skolan

Välkommen till Järfälla kommuns sida för digital kompetens i skolan! Det här är en sida utvecklad av lärare, för lärare. Som skolledare har du tydliga konkreta exempel för att kunna leda arbetet med skolan digitala utveckling.

Här kan lärare söka efter digitala lektionsplaneringar kopplade till sina ämnen. Här kan lärare och elever på ett strukturerat sätt öva sina färdigheter i digitala kompetens.

Material att arbeta med kan sökas utifrån utifrån ämnen eller utifrån någon av de fyra huvudkategorierna för digital kompetens; hantera, skapa, dela och förstå.
Till varje planering finns en kort beskrivning av innehållet, en pdf med en mer utvecklad beskrivning, länkar som kan vara bra att ha och ibland elevexempel och andra instruktioner.
Det finns också en digital badge kopplad till varje lektionsplanering.
Läs mer om hur du kan använda resursen på webbsidan.

Samarbeta och dela online

Snacka inte bara - gör!

Som ledare är förebildlighet alltid en dygd.
Har man testat verktyg är sannolikheten att man själv prövar dem i sin verksamhet mycket större än om man bara presenteras länkar och tips...

Åsa Kronkvist är en klok pedagog (Högskolan i Kristianstad) som gör strålande instruktioner, filmer och sammanställningar av verktyg som vi andra kan använda oss av.
Tillsammans med en kollega har Åsa bidragit med innehåll, bland annat en översiktfilm till
Linnéuniversitetets resurswebb "Samarbeta smartare"



Ett favoritverktyg för att snabbt dela reflektioner och som är perfekt vid exempelvis utvärderingar är TodaysMeet



Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Här hittar du artiklar som ger en översikt av forskningsprojekt, innehåll i avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Länkarna för fördjupad läsning får man "på köpet" och ofta är det svårt att låta bli att klicka vidare.

- Sätt digital läsning på schemat

- En dator per elev

- Plugga programmering viktigt för demokratin

En ny studie... och gamla artiklar

Varför tar digitaliseringen av utbildningsverksamheten lång tid?  Den fråga jag och många med mig ställer sig är varför det inte händer något trots alla våra  strategier och planer?
Det var därför jag bestämde mig för att titta djupare in på skolledarrollens betydelse och rektorers syn på sin egen roll och sina tankar kring detta. Det blev en studie ur ett lärandeperspektiv "Rektor mitt i digitaliseringen". (Länk till studien kommer...)

Min slutsats är att rektor kan bidra till en framgångsrik och hållbar digitaliseringssatsning på sin skola genom att utveckla kunskap kring hur den egna lärmiljön ser ut. Rektorer saknar i många fall lärteoretisk förståelse och organiserar därför inte för att den organisatoriska kompetensen ska utvecklas. Rektor ska inför digitaliseringssatsningar om möjligt ta reda på hur de olika dimensionerna i t ex Illeris teori om lärmiljöer påverkar lärandet och utvecklingen. Ett hinder för att skolan ska få en hållbar digital utveckling är att det saknas en grundlig nulägesbeskrivning av skolans lärmiljö och en plan för det organisatoriska lärandet.

Att leda den digitala utvecklingen är ett stort och krävande arbete. TPACK-modellen som visar på samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesinnehåll kan vara ett sätt att fördjupa förståelsen kring vilka kompetenser som måste utvecklas för att lärarnas arbete med digitala verktyg ska bli framgångsrikt. En möjlighet för rektor i arbetet med skolans digitalisering är att fokus riktas mot villkoren för lärare att lära av och med varandra. Det är skolor där lärare har möjlighet att se varandra i arbete och har tid att reflektera och lära av varandra som snabbast integrerar IT och utvecklar en digital kompetens i sin verksamhet.

TPACK-modellen förklaras på tre minuter i en YouTube-film.

Framtidens Lärande

Att bygga en dela-kultur

Järfälla har medvetet satsat på att dela erfarenheter både intern och utanför kommunens gränser.
2014 var första året vi satsade på att vara kommunpartners i konferensen Framtidens Lärande.

Strategin är att bygga en hållbar "dela-kultur" genom att arbeta i lokala nätverk och delta i externa möten och konferenser samt givetvis också dela på nätet. Inför varje FL har vi publicerat alla föreläsningar på kommunens webb.

Läs Järfälla för- och grundskolors digitala strategi här!